never gonna sleep

Never gonna sleep

Har försökt släppa på det som så småningom blev ett tvångsmässigt kontrollbehov i mitt måleri – jämna ut, släta till, räta upp. Kämpar för att låta mig måla snett och vint och göra fult. Ibland känns det som att jag kommer nånstans, ibland står jag och stampar. Ibland blir det såhär, ibland blir det inget alls. Försöker förstå mig själv när jag säger att vilket som är ok. Jävla duktig flicka-ideal.

Advertisements

Ett svar

  1. <3 <3 <3 du är så himla himla himla bra och bättre än alla skeva ideal. Vi behöver våga göra mer fult.

    2015/02/20 kl. 22:05

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s